Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin

Maslows behovstrappa

Inom ledarskap och motivation är det viktigt att lära sig hur man ska hantera olika situationer på arbetsplatsen.

Om du har ett ansvar för en större grupp personer exempelvis, är det av stor vikt att lära sig hur olika människor fungerar.

Alla människor har nämligen inte samma behov, utan dessa skiljer sig åt beroende på individens bakgrund och plats i livet.

För att ge rätt feedback och återkoppling till en person måste du som ska ge detta ha en förståelse för vem det är du pratar med.

Att ge en person fel typ av feedback kan göra mycket skada och påverka framtida samarbete.

Maslows behovstrappa är en modell som hjälper till att beskriva människors olika behov.

 

Motivation och självförverkligande

Motivationen är det som driver en människa framåt. Utan motivation är det ganska lätt att hamna i ett tillstånd av likgiltighet där livet känns meningslöst. Motivation leder till engagemang, och engagemang leder till bra resultat och en positiv atmosfär för alla inblandade. Det finns några olika tillvägagångssätt att använda för att man som ledare kan lära sig att analysera en situation, för att på så sätt ge rätt typ av feedback och motivation. En av dessa mycket beprövade modeller kallas för ”Maslows behovstrappa” och kan många gånger tillämpas på en arbetsplats exempelvis.

Detta är en psykologisk modell som har använts inom många olika sammanhang världen över sedan år 1943. Den här trappan är uppdelad i flera olika steg som synliggör människans behov och i vilken ordning dessa behov kommer. Det slutliga steget handlar om självförverkligande, och alla andra steg i trappan måste vara uppfyllda för att du ska nå just dit.

Bakgrunden till Maslows Behovstrappa

Abraham Maslow

En av vår tids största forskare inom psykologi var en amerikansk forskare och psykolog vid namn Abraham Maslow. Maslow föddes i Brooklyn, New York i USA år 1908 och gick bort i Kalifornien år 1970, 62 år gammal. Maslow var humanist och han förespråkade synsättet att människan i grunden var god och endast strävade efter självförverkligande. Han räknas dessutom som en av de mest citerade psykologerna genom tiderna. Maslow startade sin akademiska bana år 1926 när han började att studera vid City Collage of New York. Så småningom gick han vidare till Cornell. Men det var vid University of Wisconsin som han år 1928 började att studera psykologi. Mellan åren 1951 till 1969 var Maslow professor i psykologi vid Brandeis University.

Maslows behovstrappa

Den kända behovstrappan som han under mitten av sin karriär skulle komma att grunda, är baserad på forskning och idéer från andra psykologer. Maslow sammanfogade alla dessa teorier till det som senare skulle komma att bli ”Maslows behovstrappa”. Han ansåg även att ledarskap borde vara icke-ingripande. Han avvisade till och med sin nominering till ordförandeskapet i ”Association for Humanistic Psychology” år 1963, då han ansåg att organisationen borde kunna utveckla en intellektuell rörelse utan en ledare.

År 1967 blev Maslow utsedd till årets humanist av ”American Humanist Association”. Detta är alltså en man som har gjort ett ganska stort avtryck på världen genom sin forskning och sina frågeställningar. Han banade väg för många kommande psykologer och forskare inom området, och hans modeller används flitigt än idag inom området ledarskap och motivation, samt marknadsföring.

De fem nivåerna – Beskrivning

”Maslows behovstrappa” är alltså en modell som beskriver människans behov uppdelat i fem olika kategorier. I stora drag går modellen ut på att så fort ett steg, eller ett behov av dessa är uppfyllt så vill människan gå vidare till nästa steg för att slutligen nå det sista steget som man kallar för självförverkligande. Ofta beskriver man modellen som en pyramid med följande fem nivåer och där självförverkligandet är det sista och slutgiltiga steget/nivån i toppen av pyramiden:

  • Självförverkligande (Bli allt du kan vara)
  • Självkänsla (Makt, uppskattning)
  • Gemenskap (Kärlek, vänskap)
  • Trygghet (Säkerhet, stabilitet)
  • Fysiologi (Mat, vatten, luft, sex)

1. Fysiologi

Det första steget enligt denna modell, är det absolut mest grundläggande steget för vår existens. Att vi har luft att andas, mat att äta och att vi kan släcka vår törst. Utan detta kan våra kroppar inte fungera. Vi måste dessutom reproducera oss genom att ha sex med varandra, och det anses inom den här modellen vara ett av de grundläggande behoven människan har.

2. Trygghet

Tryggheten handlar om att vi ska ha tak över huvudet och en trygg och lugn plats att sova på. Vi ska inte behöva vara rädda eller känna oss hotade av yttre omständigheter så som krig, misshandel eller andra former av hot som kan förkomma i en individs liv. Vi människor behöver rutiner och stabilitet för att få en vardag att fungera och för att känna mening.

3. Gemenskap

Gemenskap och att känna tillhörighet är nästa steg i behovshierarkin. Varje individ har oftast ett ganska stort behov av att få kärlek men även att ge kärlek till andra. Vi vill känna tillhörighet med andra människor vare sig det handlar om en livspartner, en vän eller kollegor på arbetsplatsen.

4. Självkänsla

Detta steg handlar om behovet av uppskattning och att få bekräftelse på att du duger. Detta är väldigt viktigt för en individs självkänsla och självförtroende. Vi människor behöver höra då och då att det vi gör och hur vi är uppskattas av andra runt omkring oss.

5. Självförverkligande

Det slutgiltiga och femte steget handlar om det så kallade självförverkligandet. I dagens moderna samhälle kan detta steg uppfattas som något viktigare än vad det kanske var för 50 år sedan. Självförverkligandet är det steg då vi har uppfyllt alla andra behov och på grund av detta således får möjligheten att fokusera på våra mål i livet. Vad vill jag göra med mitt liv och var är mina starkaste sidor som jag kan utnyttja för att nå mina mål? Självförverkligandet kan se mycket annorlunda ut från person till person. För en individ kan det högsta målet vara att bli en bra mamma, men för någon annan kan det vara att bli en världskänd artist eller en framgångsrik affärsman/affärskvinna. Alla har inte samma bild av framgång och av självförverkligande. Individens bakgrund kan även spela in här. Alla har inte samma förutsättningar att nå sina mål, och alla människor känner inte att de vill gå vidare upp till det sista steget av självförverkligande. Utan man kanske helt enkelt nöjer sig med enkelheten och det liv man lever just nu.

Hur behoven avlöser varandra

Vi börjar på den lägsta nivån som barn och vi kommer högst troligen att förflytta oss upp och ner mellan de olika nivåerna under livets gång. Detta beror på de yttre omständigheter som drabbar oss i livet. Det är heller inte så att alla människor som nått det nästa högsta steget vill gå vidare till det sista, alltså självförverkligandet. Självförverkligande kan dessutom se mycket olika ut beroende på vem det gäller. Alla har inte samma mål eller uppfattning om framgång och lycka. Enkelt beskrivet så känner vi nog alla igen oss i att vi inte funderar på så mycket annat innan vi har fått mat i magen och törsten släkt. Vi behöver dessutom sömn och vi vill inte känna smärta. När alla dessa behov är tillfredsställda börjar vi söka efter en stabil vardag, rutiner och trygghet. När vi känner oss trygga börjar vi söka efter gemenskap och kärlek, och att få vara en del av ett större sammanhang. När vi känner att vi har gemenskap med andra människor vaknar ett annat behov till liv, nämligen uppskattning. Det sista steget som kallas för självförverkligandet, går ut på att du vill utnyttja alla dina resurser och din fulla potential till att bli den bästa och mest kompletta versionen av dig själv.

Hur du använder Maslows Behovstrappa

Ledarskap och marknadsföring

”Maslows behovstrappa” eller den så kallade ”behovshierarkin” används inom ett flertal områden ute i samhället. Det är mycket vanligt att detta är en del i utbildningen inom marknadsföring och inom reklambranschen. Men det förekommer också flitigt inom exempelvis militären och andra former av sammanhang där ledarskap och motivation är väldigt viktiga delar i organisationen. Men den här modellen har även fått utstå en del kritik, men det kan du läsa mer om längre ned i artikeln.

Inom marknadsföring handlar det väldigt mycket om att anspela på människors olika behov, känslor och begär för att verkligen nå ut till sin målgrupp. Men inom ledarskap handlar det mer om att se till att dina anställda eller underordnade får sina behov uppfyllda på arbetsplatsen eller vilken situation det nu handlar om för dig som har den ledande rollen. Det är många viktiga steg och delar som ska fungera för att man som individ ska känna sig motiverad, uppskattad och nöjd med sin roll och position i sammanhanget.

Exempel

Tillämpning

Hur ska man då ta sig an den här uppgiften som är så viktig? Hur kan du som ledare använda dig av ”Maslows behovstrappa” i din organisation?

Jo, det finns några viktiga punkter som du bör fundera över när det kommer till hur en arbetsplats ska fungera på bästa sätt. Däremot ska man alltid vara kritisk till alla de modeller som cirkulerar inom detta område. Det finns oftast ingen modell som är allmängiltig, men du kan alltid plocka delar ur dessa och i alla fall fundera över hur du kan applicera och använda dem i din ledande roll.

Behoven på en arbetsplats

Om vi utgår från Sverige som land, kan man oftast lägga lite mindre krut på de två första stegen. Eftersom vi har ett ganska starkt skyddsnät i det här landet som garanterar att människor har mat på bordet, rent vatten att dricka och känner sig relativt trygga i sina liv. Däremot ska du som ledare se till att det finns pauser och en kompatibel ersättning, samt se till att miljön som ni vistas i är säker och inte kan skada de personer som befinner sig där. När dessa två punkter är tryggade kan det fokuseras mer på de övriga tre stegen; Gemenskap, Självkänsla och Självförverkligande.

Det är viktigt att alla i gruppen kan känna sig accepterade, känna gemenskap och tillhörighet. Du ska som ledare ge beröm och uppmärksamma goda resultat och hårt arbete. Du ska även se till att de personer som är involverade känner att de blir utmanade av sitt arbete och kan känna att de får växa i sina roller och ha meningsfulla uppgifter.

Fördelar med Maslows Behovstrappa

Tydlighet

Fördelarna med att använda sig av den här typen av psykologisk modell, så som ”Maslows behovstrappa”, är att det blir väldigt tydligt hur du ska tänka. Det är ganska lätt att förstå hur den här modellen är uppbyggd och vad de olika nivåerna innebär. Det är dessutom ganska hög igenkänning och du kan börja med att applicera den på dig själv innan du ska använda modellen inom ditt yrkesliv. Fundera exempelvis kring dina egna behov av självförverkligande och hur dessa mål kan skilja sig mot andra människors mål. Du kan även fundera över om det funnits tillfällen i ditt liv då du själv har pendlat mellan de olika stegen i trappan.

Olika sammanfogade teorier

Det är även en positiv aspekt att Maslow själv har använt och sammanfogat flera olika idéer från andra duktiga forskare och psykologer. På så sätt får du inte endast ta del av en enskild persons teorier och åsikter. Det blir en mer mångfacetterad bild.

Nackdelar med Maslows behovstrappa

Strikt struktur

Behovstrappan är baserad på en strikt struktur och Maslow ansåg med sin teori att människans tillgodoseende av sina behov sker i en specifik ordning. Maslow ansåg därmed att varje steg måste vara tillgodosett för att kunna avancera.

Kritiker menar dock att vi människor inte är så strukturerade som Maslows behovstrappa antyder utan och att vi i själva verket kan tillgodose olika behov samtidigt. Vissa behov kan vi människor själva uppfylla medan andra behov behöver andra aspekter och tillgångar/resurser tillgängliga i samhället.

Ifrågasättande och relevans

Genom att kritisera och ifrågasätta behovstrappan kan en ledargestalt tillgodose sina medarbetares behov och samtidigt se om de olika stegen är relevanta för just den arbetsplatsen.

En annan aspekt av kritiken mot Maslows behovstrappa kommer bland annat från Lennart Sjöberg och Föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF). Lennart menar att behovstrappan är inkorrekt då Maslow konstaterade att ett icke uppfyllande behov ledde till mental ohälsa. Detta menar Lennart är detsamma som att säga att en hungrig människa utan mat lider av mental ohälsa. VoF säger även att verifieringen av behoven inte har kunnat ske och att Maslows modell inte har kunnat försvaras av de flesta forskare som studerat ämnet.

Ju mer man studerar Maslows teori, desto större blir insikten om att kritikerna menar att vi är dels för komplexa i vår identitet och person, dels att vår omgivning och miljö/bakgrund skiljer sig för mycket för att modellen ska stämma.

Åsikter kring Maslows Behovstrappa

Ingen vetenskaplig förankring

Åsikterna är många kring Maslows behovstrappa. Då teorin inte har någon vetenskaplig förankring räknar många forskare bort den ur ett psykologiskt perspektiv. Även fast Maslow har en freudiansk grund till sin teori. Andra menar att den är så låst i sin utformning att den inte passar för människor.

Många finner dock stor nytta av behovstrappan, både i sitt arbetsliv och privatliv. Appliceringen av modellen inom marknadsföring och som ett sätt att styra konsumtion och utbud för att maximera förtjänsten, är något som har bidragit till människors positiva åsikter kring ämnet.

Miljöpsykologi

Inom miljöpsykologi är dock åsikterna mer negativa, då man genom studier har visat att människor inte alls sätter sina egna behov först enligt modellen. Ett exempel är hanteringen av miljöfrågor bland fattiga och rika som visat på samma resultat trots bristen på mat i ena scenariot.

Andras åsikter kan vara influerade av ”hur veta när ett behov är tillgodosett?”. Då Maslow själv inte förankrade sina teorier i några konkreta vetenskapliga källor, finns inget direkt svar på den frågan. Vad som är tillgodosett för en behöver inte vara det för en annan. Såvida vi inte utgår från en universal utgångspunkt vilket vi oftast inte gör då kultur, religion, historia och seder alla spelar olika roll för oss. Både i privatlivet såsom i arbetslivet beroende på var vi bor och kommer ifrån.

Åsikterna är som sagt många, och att komma till en slutgiltig slutsats utan att kombinera åsikterna från alla håll blir väldigt svårt.

Sammanfattning

Abraham Maslow presenterade sin modell ”Maslows behovstrappa” 1943. Han grundade modellen på sina egna och andra psykologers teorier samt på sin bakgrund som bland annat professor i psykologi vid Brandeis University i USA. Maslow immigrerade till USA från Ryssland och räknas idag till en av vår tids stora forskare.

Maslows behovstrappa är vida omdiskuterad och således både prisad samt sågad. Modellen bygger på fem trappsteg med olika behov som människan måste tillgodose för att slutligen kunna nå det sista trappsteget, vilket är Självförverkligande. Maslow menade också att varje trappstegs behov måste tillgodoses innan individen i fråga kan avancera.

Modellen, som är utformad som en pyramid, innehåller dessa trappsteg:

  • Självförverkligande (Bli allt du kan vara)
  • Självkänsla (Makt, uppskattning)
  • Gemenskap (Kärlek, vänskap)
  • Trygghet (Säkerhet, stabilitet)
  • Fysiologi (Mat, vatten, luft, sex)

Behovstrappan går att applicera inom företagsvärlden med önskvärt resultat, om man enligt de flesta sakkunniga är flexibel och relevant i dess hantering i relation till sina medarbetare. Bristen på vetenskaplig förankring gör dock att modellen saknar stöd hos mestadels forskare, sett ur ett psykologiskt perspektiv.